Missar dagens första plan - soluppgången.. Vaknar 0600, ca 30 minuter för sent. Jag och Khoa går ner till stranden och väntar på Sandy som är trött:).. 30 minuter senare dyker hon upp och vi börjar smida planer för morgonen.


En halvtimme för sent och vi missar en fantastisk soluppgång..

Vi bestämmer oss för att först besöka områdets huvudpagod och även delfintemplet som ligger i direkt anslutning. Några minuter därefter har vi lyckats fixa mopedskjuts tur och retur för en billig peng.


Binh An - böneplatsen i områdets huvudpagod..

I Binh An-pagoden lärde jag mig att be Buddhistiskt, och självklart försäkrade jag mig om uttdelning genom att även be i delfintemplet - man vill ju gardera sig! Vad jag önskade mig när jag bad? Lycklig kärlek innan slutet av oktober.. ..återkommer med resultatet:)..


Port ut från huvudtemplet - ibland får jag till det!


Den här munken - i delfintemplet - slår i klockan när man ber..

Huvudattraktionen i delfintemplet är en hög med delfinknotor, samt en med valknotor. Enligt legenden strandade en delfin där och det är dennes benknotor som ligger inglasade. Det fanns någon bild på den stackars delfinen också.


Delfintemplets huvudingång - utvecklingsstörda tiggare belägrar den.

Det är sant, ingången belägrades av utvecklingsstörda..


Inglasade delfinben...

Fick aldrig klarhet i vad det var som var så mäktigt med de här delfinbensbitarna. Buddha incarnate? Förstod heller inte valbensbitarna, men jag är ju heller inte vidare upplyst:).. Får fråga Nisse, han har koll på sånt! Är inte säker, men han kan vara lite upplyst också..


Valbenen som fanns i ett annat akvarium..

Vi beger oss sedan upp på sanddynerna med en envis tiggare i hasorna. Khoa och Sandy letar febrilt efter småpengar utan att hitta några, så vi blir förföljda i typ 20 minuter - persistent beggar..


Fantastiskt vacker i området!

Efter att ha lyckats skaka av oss tiggaren promenerar vi runt och fotograferar lite och beger oss sedan tillbaka till mopedchaufförerna, som snällt väntat på oss, och åker tillbaka till byn. Väl där går vi till marknaden igen - som dagen innan - men den här gången passerar vi igenom och vidare till grottpagoderna.

Helt plötsligt dyker våran obeställda guide upp, och det är trevligt att ha en ledsagare som vallar oss genom alla pagoderna och ser till så vi inte missar några statyer värda att titta på.


Guiden - den uessanska tuggummikulturen genomsyrar allt..


Inbyggd i grottväggen.


Julgran? Vad har det med Buddhism att göra?


Alla pagoderna låg inte insprängda i grottor!


Skilda meningar rådde om man fick kalla den här för Super Buddha.

Det finns en jätteglad, jättestor, jättetjock Buddha där som dessutom har fantastiska örsnibbar.. Självklart bara måste jag gnida hans mage så jag får lite tur. Det ska funka på vilken Buddha som helst, men den här ser ut som en Buddha som faktiskt lämnar garantier!


Buddha som ser ut att lämna garantier på maggnuggningen!

Man kan tydligen gnugga av tur från honom och gnugga den på sig genom att gnugga hans mage och sedan sin axel, vet inte om det skulle ge mer tur än om man bara gnuggade magen, men jag fick i alla fall hjälp av en kvinna i sällskapet att gnugga mig:/..


Är det månde den här båten som kommer med våran havsmat?

När vi hade gått igenom alla pagoderna och statyerna var det dags för höjdpunkten, havsdjursmat! Vi beger oss ner till stranden igen och beställer in ett kilo shellfishes vad de nu heter på svenska. Medan vi väntar på att få in dem springer jag och Khoa och badar. Jag solar sedan en 10 min, de andra vill inte bli brunare.. ..finare att vara blekfis i Vietnam.


Shellfishes - några av de vi köpte i alla fall.

När maten äntligen kom så sprang vi till bords och åt med god aptit - och tandpetare.. Krossade jordnötter täckte de grillade skalen, och vi smaksatte med lime, sedan doppade vi bitarna i en salt- och kryddblandning. Magiskt gott med helt färsk havsmat!

I väntan på vår andra beställning - bläckfisk - smet jag och solade några minuter till, men det var inte många.. Sammanlagt kanske 15-20 den dagen, så min solbränna är ungefär lika ojämn som innan fortfarande:)..


Grillad bläckfisk - mums-filibabba!

Andra rätten åkte också ner med god aptit, galet gott! Efter det hade klockan blivit så mycket så vi fick springa till rummen för att tvätta oss. Khoa förlorar klunsningen så jag får tvätta mig först. En tvättbalja och kallt vatten är det som finns, men jag biter ihop. Vägrar stinka förorenat havsvatten på en buss i över sju timmar:). Eftersom vi är två på en balja tar det ett tag så Sandy får springa och hålla bussen som ska ta oss till stan för vidare transport hem. Hon gör ett fantastiskt jobb och vi kommer med:).


Den glada trion under en av busspauserna..

Eftersom det är min sista kväll i Saigon så frågar jag om jag kan få bjuda ut dem på middag. Jag har ju en massa vietnamesiska Dong som jag inte har använt. De säger emot och liksom förra gången jag ville bjuda dem blev de uppriktigt illa till mods. De tycker inte att vänner ska betala för varandra, men jag förklarar situationen och de accepterar.

Vi äter en fantastisk middag och sluter en pakt.. Maj 2015, när de båda har studerat färdigt, och hunnig få igång sina karriärer så ska de hälsa på i Sverige:). Självklart kommer det inte hända, men jag har skrivit in det i almanackan! Planen är att jag sticker tillbaka till Vietnam på galna äventyr igen om ett halvår.. ..och då får jag träffa Sandy igen i alla fall!


Sista bilden innan vi bryter upp..

När vi väl säger hejdå får både Sandy och Khoa var sin kram, och som jag nämnt tidigare är Vietnameser inte så vana vid kroppskontakt, så de vet inte riktigt vart de ska ta vägen.. Jag lever dock efter inställningen att alla behöver och gillar en kram, oavsett om de vet det eller ej!

Kommer sakna dem!