Enligt Sandy - som varit där tidigare - var det ovanligt öde där i byn, varför visste vi inte, men det såg ut som om hus hade nedmonterats och flyttats bort. Att hitta matställen är dock, trots brist på folk, aldrig något problem i Vietnam, och eftersom vi hade börjat bli hungriga så vi letade upp första bästa matvagn för att fylla våra värkande magar..


Så här ska man inte lämna pinnarna - även om man bara ska fota!

Jag beställde dubbel nudelportion eftersom vi alla var överens om att min mage skrek högst! Medan vi åt diskuterade vi om marknaden på bergshöjden fortfarande var öppen. Vi kom överens om att det bästa sättet att ta reda på det var att promenera dit och titta. Vi hade ju inte så mycket annat för oss!

På vägen upp fanns det en skylt som berättade varför byn var så öde. De höll tydligen på att riva bostäderna för att bygga någon slags park mitt i ödemarkerna.. ..vilken typ av park var dock osäkert..

När vi kom uppför bergshöjden till marknaden så var den inte öppen, men de som ägde stånden tände lamporna och så vips var den öppen och ett hav av skräp flödade i 60 Watts-ljus:)..


Krims-krams som fick Stöde marknad att se ut som en guldgruva!

Det mest smaklösa skräpet - som jag tyvärr inte fotade eftersom det helt enkelt var too much - var en docka som kunde dansa och låta skränigt. Den såg ut som ett barn och hade på sig kamoflagekläder av den typ uessanska soldater hade på sig när de hälsade på senast, dessutom hade den en M16 i högsta hugg.

De flesta vietnameser som jag har träffat har varit emot USAs härjningar i området, men trots det så säljer de sånt här skräp.. Anledningen är självklart för att även om de i och med det säljer en del av sin egen själ så är de såpass fattiga att de är villiga att göra det för lite extra pengar.

När vi var mätta på skräp smet vi ner till havet och började spela UNO på en restaurang tills de släkte ljuset. Konstigt att de har öppet hela dagarna utan att det finns en enda kund där? Vi köpte inget men de lämnade ändå på en lampa när de stängde ner:).. Det var ändå för mörkt så vi begav oss till grabbarnas rum och spelade vidare.

Khoa och Sandy tjatade om att vi måste spela om något, och vi kommer överens om att förloraren skulle köpa snask.. ..självklart åker jag på rådäng.. Jag köper så sjukt mycket snask att de inte fattar vad som händer och så snaskar vi i oss allt medan jag lär dem poker. De vill självklart spela om något där också det får bli drickat. Jag lär dem the basics med öppna kort.. Sandy förlorar stort när vi väl kör på riktigt.. Båda Khoa och jag låter henne komma billigt undan genom att beställa vatten!

..efter det spårar det ur och vi spelar poker där förloraren får välja sanning eller konsekvens, fast utan konsekvens..

Sjukt att de aldrig hade hört talas om poker, men nu lärde jag dem poängberäkningen, utspel, och varianten där man kör till tretton med köpstopp vid tio.. Dessutom körde vi med alla under tio och öppet kort.

Texas Hold 'Em får jag lära dem när vi träffas nästa gång, men eftersom man kör om pengar där så får det bli under Tet-högtiden.. Då har vietnameserna tre dagars frist att spela om pengar, sen blir det förbjudet igen:)..

Lustig tradition.

Sänggång vid 0100...


Skabbig bonushund för att ni ska få lite fler bilder att titta på:)..